"hur träffades du & axel"?

On your request lovers,  jag och Axel träffades 30 mars första gången, på påskafton. Vi var då ute i Jönköping tillsammans och hade en jättekul kväll. Meeen vår historia sträcker sig lite längre bak i tiden. När jag gick i sjuan & han i åttan var vi tillsammans, inget seriöst förhållande men ändå liksom! Jag var iallafall ingen bra tjej på den tiden och dissade honom väldigt elakt vilket gjorde att vi typ aldrig pratade efter det sen. Såg endast honom någon enstaka gång under många år och det var ju rätt stelt och konstigt. Men nu i år typ i februari så skrev han till mig, vi var inte ens vänner på facebook eller något så började prata lite eftersom det verkligen var hur längesen som helst! Blev jätteglad att han skrev för han var så himla fin mot mig. Vi har båda varit i samma situation angående våra förra förhållanden så pratade om det mycket och var verkligen skönt att prata med Axel som sagt! Skrev lite till och från, jag var rätt dålig på att svara men bestämde iaf att vi skulle ses längre fram. Jag påpekade redan från början då att jag bara träffar honom endast som kompis då jag var oerhört kritisk och ifrågasättande till allt som hade med kärlek och förhållanden att göra, var verkligen ingenting jag trodde på längre. Det brast rätt snabbt när jag kom till Axel den där lördagen för han var typ den finaste jag sett! Vi var ju inte ute ensamma utan med några andra också men var en kul kväll och kärlek vid första ögonkastet är inget jag tror på men började dock tveka då! Efter den kvällen så var det påsklov och vi träffades en hel del. Kändes inte som att det var år sedan vi sågs utan som att det varit väldigt nyss. Märkte även hur pass lika vi var på många sätt och i vad vi tycker om saker och ting. Träffades som sagt mycket och allt kändes väldigt bra även om Axel skulle leka lite svår för mig i början haha! Ne men när vi lärde känna varandra så föll vi för varandra väldigt snabbt vilket gjorde att båda var säkra på att vi ville inleda ett förhållande typ nu, eller jag kände iaf att det inte finns något mer att förlora än tid vilket vi redan gjort ett par år om man tänker så. Vi blev tillsammans 24e april och har sedan dess varit utan varandra ganska mycket då Axel varit på två resor och jag på en, men har ändå funkat bra.

Jag vet inte hur man ska beskriva Axel för någon som inte känner honom men han är verkligen drömpojkvännen! Den som kommer med rosor när man är sjuk, skulle åka till en mitt i natten om man bad honom, alltid vill sätta mig i första hand och är en sjukt stor trygghet på så sätt. En person som är väldigt lik mig och förstår mig. En som lyssnar och tar åt sig av varenda litet ord jag säger ifall han i framtiden skulle behöva ha användning för det. Han bryr sig verkligen om mig och får mig att känna mig sjukt älskad och viktig, något som både är ovant och underbart för mig! Visst vi kan bråka och har bråkat men det är sånt som "hör till" även om man önskar att det inte gjorde det. Vi har hur kul som helst tillsammans, kan festa och göra sjuka saker men också bara ligga i sängen i flera timmar och prata om jättedjupa saker. Även om jag aldrig trodde att det skulle hända så har jag hittat någon att dela allt med, planera och uppleva saker med. Det är verkligen svårt att beskriva Axel men han är lite för bra för att vara sann i många lägen. Är iallfall otroligt lycklig för att han skrev till mig, för att vi träffades och för att han ändrat min syn på kärlek så pass mycket att jag blev kär väldigt snabbt. Det är något väldigt speciellt mellan honom och oss vilket kändes redan från början. Nu vet ni alla hur vi träffades och hur jag blev den lyckligaste tjejen på jorden och hittade han som till och med överstiger min definition av drömpojkvännen. 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas